Nordic Alarm möter ökade krav med ny teknik

Fysiskt skydd vid kärntekniska anläggningar har blivit en viktig samhällsuppgift, där skyddet av allmänheten står i främsta ledet. Det svenska säkerhetsföretaget Nordic Alarm ligger i framkant med kvalificerade högsä-kerhetssystem. Anläggningarna ska skyddas mot sabotage och intrång.

Vid det svenska mellanlagret för använt kärnbränsle övas säkerheten med skarpa vapen. Åtminstone så till vida att fullskaliga och välplanerade intrångsförsök har gjorts mot områdesskyddet. Fiktiva angripare har fått uppdraget att forcera skyddet och ta sig in på området. Syftet med en sådan övning är att testa utrustningen, öva personalen och att mäta den tid det tar för angriparen att ta sig in på området. Områdesskyddet kan nämligen mätas i tid. Det bedöms inte som möjligt att skydda anläggningen mot alla typer av intrångsförsök. Fokus ligger på att göra det svårt för en eventuell angripare och fördröja intrånget så att handlingsutrymme ges för att vidta åtgärder. Ju längre tid som ges desto mer kan göras – inte minst tillkalla polis, räddningstjänst och andra resurser. När larmet går är reaktionen omedelbar och tiden mäts i sekunder. Att bevakningspersonalen uppfattar och verifierar information om det inträffade i ett skede då händelseförloppet fortfarande kan påverkas ökar möjligheterna att avvärja hotet betydligt.

Efter attentatet mot World Trade Center i New York 2001 har skyddsnivåerna höjts avsevärt runt om i världen. I linje med det gav den svenska staten 2005 ut skärpta bestämmelser för fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar. De behandlar såväl kraftverken, där en kärnteknisk process fortlöpande pågår, som de kringliggande verksamheterna inom forskning och materialhantering. För det svenska mellanlagret för använt kärnbränsle gäller de allra högsta skyddskraven. Ett av de företag som levererar skydd till anläggningen är Lagercrantz dotterbolag Nordic Alarm.

CLAB

Clab är det svenska mellanlagret för använt kärnbränsle. Här lagras kärnbränslet i två förvaringsutrymmen 30 meter ned i berget. Ett par meter vatten skärmar effektivt av strålningen och kyler samtidigt det heta bränslet. Radioaktiviteten och värmeutvecklingen minskar med tiden och genom att mellanlagra bränslet blir det enklare att hantera det i ett framtida slutförvar.

Omfattande projekt förstärker skyddet

Vid Clab pågår sedan 2006 ett omfattande projekt för att förstärka det fysiska skyddet av anläggningen. Det omfattar: 

• administrativa rutiner
• områdesskydd
• skalskydd 
• reservkraft
• säkerhetskontroller
• informations- och IT-säkerhet

Arbetet drivs i 13 ärenden, delprojekt, av en projektorganisation med ett 30-tal personer på plats och ett 20-tal olika leverantörer. Allt beräknas vara klart i början av 2011. Var och ett av de 13 ärendena har en plan som följer en kva-lificerad projektstyrmodell anpassad för kärntekniska anläggningar. Modellen innebär bland annat att alla åtgärder ska vara planerade i detalj innan arbetet påbörjas, och att planerna ska vara granskade i tre led; internt på anläggningen, centralt på SKBs säkerhetsavdelning och av Strålsäkerhetsmyndigheten. Granskning blir ett omfattande och viktigt inslag i projektarbe-tet. I styrmodellen ingår också att beskriva varje beståndsdel som ett eget objekt och ange specificerade krav på funktion och prestanda.

Fysiskt skydd av kärnteknisk anläggning

Sekretessen kring Clabs fysiska skydd är kompakt, och endast en översiktlig beskrivning kan ges. Grundläggande för det fysiska skyddet av anläggningen är att det finns kompetent bevakningspersonal på plats dygnet runt. Personalen utför sitt arbete från en bevakningscentral. Den är väl skyddad mot intrång och där finns kvalificerad bevakningsteknisk utrustning. Några exempel kan ges, bland annat:
 – två av varandra oberoende system som upptäcker en angripa-re och ger larm,
 – ett heltäckande TV-övervakningssystem för att kontrollera och följa upp larm och eventuella angrepp,

Från bevakningscentralen hålls kontakt med anläggningens kontrollrum, ansvarig chef, bevakningspersonal, polis och andra myndigheter. Bevakningstekniken har ett eget reservkraftverk, och obruten strömförsörjning.

Nästa grundbult i skyddet är att hela Clab omges av ett bevakat område som avgränsas av två höga och stabila stängsel med taggtråd i överkant. Framför dessa finns också hinder mot att motorfordon kan forcera områdesskyddet.

Sedan kommer ett skalskydd, det vill säga byggnaders väggar och tak. Samtliga dörrar och fönster är alltid stängda, låsta och larmade, och i andra öppningar är rejäla galler monterade. Det ska helt enkelt vara svårt och ta lång tid för en obehörig person att ta sig in i Clab, och det är absolut inte möjligt utan att upptäckas.

Hotbild

Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer från tid till annan vilken hotbild som råder. På Clab ska skyddsnivån kunna anpassas därefter. Hotet handlar i första hand om intrång och sabotage av extremistiska intressegrupper i samhället. Det är hot som riktas mot det svenska samhället, och det skydd som Clab upprätthåller syftar till att skydda allmänheten mot radioaktiva utsläpp.

Nordic Alarm

Tillsammans med andra leverantörer är det Lagercrantz dotterbolag Nordic Alarm som bygger områdesskydd och skalskydd vid Clab. Nordic Alarm levererar ett programvarustyrt integrerat säkerhetssystem med stor flexibilitet och hög driftsäkerhet. Uppdraget omfattar: 

• olika system för detektering av intrång och larm
• bevakningskameror 
• centralenheter för larm samt för inspelning, analys och presentation av TV-bilder
• inpasseringssystem 
• ett nätverk som är svårt att manipulera och står emot atmosfäriska störningar.

Uppdraget kan inte kommenteras så mycket mer än så, men det är tydligt att medarbetarna inom Nordic Alarm är stolta och djupt engagerade i projektet. Det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle – Clab –är en angelägenhet för hela Sverige och Nordic Alarm har blivit en viktig del av dess fysiska skydd.